På väg mot ett digitalt jag. – eLegitimationer och den digitala medborgaren

Ett interaktivt seminarium i PwCs regi i Almedalen 2011. Vi spelar upp teatern om e-legitimation där vi gärna vill försöka fokusera på frågan om själva identiteten. - Vem äger medborgarnas identitet? Vem äger rätten att styrka den och ge ut certifikat? Panelen diskuterar. Publiken röstar om slutet och teatergruppen spelar upp det.  
 
 Hjälp oss bygga manuset! 
 
En gång i tiden kände människor (igen) varandra. I handelsboden förd Vem äger rätten att styrka den och ge ut certifikat? Panelen diskuterar. Publiken röstar om slutet och teatergruppen spelar upp det.  e man bok över skulder, men svårare än så var det inte. Sen växte världen och vi skapade ett system för att identifiera en människa. En legitimation där staten gick i god för att du är du. Och så växte världen ytterligare och blev digital. I flera år har man i Sverige utrett frågan om så kallade eLegitimationer. Men vad är egentligen en identitet i den digitala världen? Finns det ett digitalt jag? Vad är jag i form av ettor och nollor?
Och vem kan och bör i så fall bekräfta det?


Bankernas e-leg fungerar idag för alla som har ett bankkonto, men inte alla medborgare. Och det är en dyr lösning för offentlig sektor att använda.
Offentlig sektor vill ha kontrollen över identiteten och kostnaden och har i 5 år utrett hur det skulle kunna fungera.

Parallellt med det kan man säga att det finns en underliggande ström som är mer filosofisk men som har att göra med den konkreta lösningen. Vad är en identitet i den digtala världen?

Den senaste utredningen har fått väldigt allvarlig kritik framförallt från några ledande myndigheter och medlemsorganisationen för Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Hur ska regeringen göra nu? Ska de besluta enligt senaste utredningen och köra över de arga? Ska de lyssna på kritiken och göra en ytterligare utredning? Vad händer om man kör över de arga? Kommer SKL skapa en egen lösning? Är det bra för medborgarna att vi börjar få offentliga tjänster som har olika sätt att säkerställa din identitet? Och så har vi samtidigt så bråttom. De gamla avtalen och lösningarna måste bytas ut,

Borde man inte inleda föreställningen med en svensk version av Dick Hardts Identity 2.0 [http://www.identity20.com/media/OSCON2005/]

Koncept: Döden
Person A sitter på scenen med en laptop på en trälår och spelar schack. Döden kommer in.

Döden: Ska vi spela ett parti?
Person A: Vem är du?
Döden: Jag är döden.
Person A: Har du någon som kan bekräfta det?
Döden. Nej, alla som har känt mig är döda.
Person A: Har du någon e-legitimation?
Döden: Nej.
Person A: Kom tillbaks när du har en så kan vi spela ett parti.

Döden ger sig ut på jakt efter en e-legitimation och nekas av en läkare och av staten för att sedan erbjudas en av en bank. När döden återvänder till Person A nekas han trots allt ett parti. Han har fått ett BankID men Person A accepterar bara Telias eID för att hålla nere komplexiteten i sina system.

Debatt

Slut 1) Döden får välja vem han vill exempelvis läkaren som utfärdare
Slut 2) Staten ger döden en e-legitimation
Slut 3) Vi har det bäst som vi har det

Koncept: En diskussion mellan Jaget och Avataren om vem som egentligen är identiteten.

MAX ALM:
Mitt namn är Max Alm, några av er känner mig, hej! Jag är professionell coach och föreläsare. Jag har föreläst i det mesta inom den här branschen. Min expertis ligger i kommunikation., bara fem procent av vad vi säger… Säger vi. (kör först på teckenspråk)Precis, kroppsspråk… Och diabilder. Irrelevant för ämnet vi är här för att diskutera. Det var sekretessbelagd yrkesinformation jag bjöd på där, kom jag på nu. Kostar annars tretusen kronor kvarten… Det är inget vi har avtalat om innan så… Rent lagligt skulle jag kunna… Nä, nä. Vi är här idag för att diskutera e-legitimationen. Alltså att man med ettor och nollor ska kunna legitimera sig elektroniskt dels i tjänsten, dels som medborgare. Från början var tanken att man skulle kunna välja om det nu var google eller vem man nu vill ha kortet av men kommuner och landsting tyckte då att nä, det här ska staten sköta och då saknas det ju resurser. Folk har ju inga pengar i det här landet.  Men… (bläddrar) Eller? Är det vi pratar om här i själva verket människans rädsla för tekniken? Hm? Det nya? En välsignelse eller? Där ser jag som coach en intressant diskussion. (startar bildspelet, en bild av en pingvin i öken dyker upp på skärmen) Kanske pingvinen klarar sig utanför snön? Den där pingvinen är död nu. Det här är inte djurplågeri, jag satte honom inte där, jag visar en bild där han är glad. Han har inte fattat än… En bild full av hopp helt enkelt.  Välkommen till en värld av metaforer. Förstår ni? Jag tar det. Man ska inte vara rädd för att lämna sitt naturliga element. (försöker byta bild men det hänger upp sig.) Okej nu gillar vi läget här, det viktigast är ju inte att man står upp utan att man reser sig, lite positive thinking, snälla… (fipplar lite mer med over headen) Det är bara det att det är så djävla typiskt! Allt ska bara vara teknik hit, teknik dit ja men funkar det då? Men det skiter ju tekniknissarna i! Kan man inte det där är man ju inte värd nåt, jag jobbar med kommunikation här! Dom har brustit… Brustit! Okej är 
det någon här från den tekniska förvaltningen?
 
Nicke räcker upp en hand.
 
MAX ALM:
Okej och du heter?
 
NICKE:
Jag heter Nicke.
 
MAX ALM:
Okej Nicke är du nöjd med din avdelning? Tycker du att ni har levererat?
 
NICKE:
Nä. Jag är ju mest på lagret, i Tumba. Men det är ju fisljummet som det är nu, jag har ju försökt snacka med ledningen… Mina händer är ju bundna.
 
MAX ALM:
Du… Roger eller vad du heter, det är mycket enkelt här read my lips, någon måste fixa min… tekniska grej så bildspelet rullar!
 
NICKE:
Ja jag får väl lukta på den…
Nicke går fram och kikar på datorn.
 
NICKE:
Jaha… Så du lever på att stå och  jollra? Det är ju jättekul att du får hålla på med nåt givande. Många damer i publiken.
 
MAX  ALM:
Funkar den? Du ska fixa detta nu. Detta är icke professionellt.
 
NICKE:
Windows 95? Tjenare… Hällt ravioli i den eller? Bara skojar. Nä jag får ju hjälpa dig på nåt sätt. Jag tänkte… Vi ska inte föreläsa tillsammans? Det här är ju överskattat.  Jag hatar fan teknik. Vet vad vi borde göra? Tänka nytt liksom, berätta i ett större sammanhang. Vad ska vi legitimeras för? Tänk så levde vi i en värld utan legitimation? Det vore nåt. Det är ju sånt vi ska tänka på.
 
MAX ALM:
Det är ju dom som har brustit. Men det… Våra händer är inte bundna längre utan nu är det är vårat föredrag. Finns inga gränser, jag slänger manuskriptet nu, vi ska ut på resa och ta reda på vad legitimationen är. Låt oss förenkla, tillbaka till rötterna. Vad är en människa utan sin legitimation? Nej han är väl inte så… Han är ju dödens. Men det är väl spännande på ett sätt, prova på nåt nytt. (känner efter lite i kroppen om han är redo) Okej… Säg mig Nicke, tror du vi behöver någon legitimation när vi dör?
 
NICKE:
Vaddå?
 
MAX ALM:
Sätt dig här… Nu kommer jag här va och är döden, pastich på legendero scen! Det här händer här och nu gott folk! Coaching utan skyddsnät… Vad händer när döden kräver legitimation?
(mimar att han håller i en lie och visar med kroppsspråk och röst att han nu är döden) Ska vi spela ett parti?
 
NICKE:
 Vem är du?
 
MAX  ALM: 
Jag är döden.
 
NICKE:
 Jaha ja… Har du någon som kan bekräfta det?
 
MAX ALM:
(Som Max Alm)Nä men… Det var ju som skulle… (Som Döden) Nej, alla som har känt mig är döda. Jag slår ju ihjäl dem med min lie!
 
NICKE:
Nu tycker jag det låter väldigt suspekt det här. Du kan ju vara knarkare eller nåt. Har du någon e-legitimation?
 
MAX ALM:
(Som Döden) Nej. (Som Max Alm)Vaddå skulle ingen kunna dö då plötsligt? Jag kan väl bara slå ihjäl dig!
 
NICKE: 
Kom tillbaks när du har en e-legitimation så kan vi ju spela ett parti.
 
Max Alm stirrar förvirrat på både Nicke och publiken. För att hjälpa honom ut ur den pinsamma situationen börjar Nicke nynna lite. Han ställer sig bredvid Max Alm och visar hur man ska dansa till musiken. Tillsammans dansar de över till andra sidan scenen och mimar där till musiken hur Döden söker e-legitimation av en läkare men får avslag.  Därefter dansar de över till andra sidan scenen och illustrerar hur Döden får samma avslag från staten.  Slutligen dansar döden in på ett bankkontor och får äntligen godkänt. Bankdirektören (mimad av Nicke) hoppar upp på hans axlar och kopplar i honom elektriska kablar för att han ska få sin e-legitimation. Mimningen tar slut.
 
NICKE(Uppe på Max Alms axlar):
Jaha… Fick du nåt e-leg eller?
 
MAX ALM(Som Döden):
Jodå, jodå jag fick avslag hos doktorn och staten men banken gav mig ett så nu kan jag ju väl ta ett parti och slå ihjäl dig?
 
NICKE:
Nja det är ju ett sånt där BankID va? Jag kan bara ta Telias eID, du vet man måste ju hålla nere komplexiteten i sina system.
 
MAX ALM:
Va? Okej, okej…(lyfter ner Nicke) Jag tror att vi alla fått några relevanta frågor att fundera på här.  Alla som tycker att Döden får välja vem han vill, typ en läkare då som utfärdare räcker upp en hand. Ni som tycker att staten och ingen annan ska ge döden e-legitimation räcker upp en hand… Inte samtidigt alltså ni väntar tills jag säger till!
 
NICKE:
Om man tycker att vi har det bra som vi har det då? Jag menar komma här med e-leg och härja…
 
MAX ALM:
Jag då räcker man upp handen… Man får inte räcka upp handen flera gånger den här gången! Det är nolltolerans på det!
 
NICKE:
Ja jag har ögonen på några lallare här som brukar passa på…
 
Max Alm och Nicke låter publiken rösta om saken och låter några i publiken göra sin röst hörd.
 
MAX ALN:
Okej, okej… Nu räcker det. Vi får skjuta upp det här till nästa möte och briefa då… Djävla ämne att aldrig ta slut. Måste komma på något… Nicke? Kan du hantera en gitarr?
 
Nicke plockar upp en gitarr.
 
NICKE:
Nja en och annan slagdänga kan man ju dra av vid lägerelden… Vad har du i tankarna?
 
MAX ALN:
Vi måste avrunda här… Det är viktigt när man är coach, vi ska ju ut och hålla föredrag på andra ställen…
 
NICKE:
Du och jag ut i världen? Ha! Ha! Det är ju en visa!
 
Nicke drar igång en svängig melodi Max Aln nickar och under sången börjar han dansa extatiskt fram och tillbaka på scen. Nicke försöker springa efter med sin gitarr.
 
MAX ALN/NICKE(sång):
Nicke och Max Aln, vi ska ut i världen
För vi ska identifiera oss och ska ut på äventyr
Där ska vi främja utveckling och jaga kor på färden
För föreläsare ska främja sånt och korna bara flyr
 Men leggget var så otydligt och bilden inte lik
Nu sitter vi och grunnar här på, vilka är vi?
Kan verkligen en människa som ska vara unik?
Uttryckas med en e-kod, om ett tag då i praktik?
MAX ALN(tal till musik):
Nu kom vi aldrig fram till om e-leg är elaka
Men vi är föreläsare så vi kommer nog tillbaka
Ut i världen, ut i världen ska man identifieras
Men svaret på er fråga kommer nog att få försenas
För vi måste ha möten och tillsätta en utredning
Det beror på någon annan, någon chef  i våran ledning 
MAX ALM/NICKE(Sång):
Nej allt vad man består av och som ryms ut i ens sinne
Kan man aldrig förklara med personuppgifter
Elektroniken kommer aldrig kunna läsa av vårt inre
Den gillar bara koder och små skumma siffrer
 (Slut på sång)
 
Max Aln faller ihop utmattad av sin extatiska dans.
 
NICKE:
Ja tack allihopa… Samma tid nästa vecka.
 
Slut.